Vår uppgift göra slut på terrorismen

Mansoor Hekmat: Irans arbetarkommunistiska parti utfärdade omedelbart en kommuniké om detta. Vi fördömer denna handling som ett oerhört brott mot mänskligheten och ett folkmord. Våra hjärtan går till Amerikas folk och vi deltar djupt i deras sorg. Reaktionära stater och organisationer har gjort terrorism till en bestående sida av livet i vår tid. Vi tror att vi genom människors kraft kan och måste göra slut på statlig och ickestatlig terrorism. Utöver dess direkt ofattbara kriminella dimensioner står det klart för oss att denna händelse är bara en inledning till den ytterligare upptrappningen av en global terroristtävlan. Det är en mörk dag – en upptakt till fler katastrofer. Vi uppmanar människor att träda fram och ta världen i sina egna händer. Världen måste tas ur bombares och generalers händer.

Haftegi: Vilka har utfört denna handling och till vilket ändamål?

Mansoor Hekmat: Fakta om denna händelse är ännu inte klarlagda. Olika möjligheter kunde finnas. När det gäller Oklahomahändelsen blev det snabbt klarlagt att en cirkel från den extrema högern i Amerika självt vållade denna katastrof. Men den här gången är indikationerna att en islamisk riktning var bakom detta brott. Operationens självmordsnatur placerar den i den islamiska riktningens tradition. Vilken islamisk organisation och/eller sammansättning av organisationer och stater som var bakom denna attack är mer oklart. Vidden av denna operation, förekomsten av fyra team med fyra piloter utbildade att flyga passagerarplan, som var beredda att begå självmord, tyder på en långsiktig plan på fyra till fem år. Att västliga underrättelseorganisationer inte hade haft några spår om en sådan storskalig plan tyder på att deras underrättelsekällor inte hade infiltrerat dessa riktningar särskilt djupt. Och detta pekar också mot något utanför Amerika och Europa. Icke desto mindre är det inte möjligt att kommentera orsakerna och förövarna av denna gärning med säkerhet. Den amerikanska regeringen och media är huvudsakligen fokuserade på Bin Ladins grupp.

Haftegi: Amerikanska företrädare talar om hämnd, om att bestraffa terroristerna och länder som stödjer terrorism. De har anklagat Bin Ladin och har sagt att om talibanerna inte lämnar ut honom, kan de komma att anfalla Afghanistan. Vad är din uppfattning om detta?

Mansoor Hekmat: Enligt min uppfattning kommer USA och NATO definitivt att genomföra en oerhört våldsam operation, inte nödvändigtvis eller i grunden för att bestraffa förövarna, som kanske inte ens finns inom USA:s skotthåll, utan snarare för att hävda sin globala makt lika väl som för psykologiska och emotionella faktorer i själva USA. Mellan ett effektivt politiskt sätt att bemöta antiamerikansk terrorism och ett ineffektivt militärt handlingssätt, kommer USA definitivt att välja det senare, eftersom USA:s självuppfattning och dess supermaktsställning är grundad på militär makt.

Det råder fortfarande ingen visshet om omfattningen av USA:s reaktion. Jag tror inte att de kommer att anse att avfyrande av missiler eller bombfällning över afghanska områden och städer från distans är tillräckligt. Om talibanerna utlämnar Bin Ladin, kan USA:s militära reaktion förbli begränsad; i annat fall kommer de planera att genomföra en militär ockupation och markinvasion av Afghanistan eller även Irak. Detta skulle förändra mycket. Den politiska världsbilden skulle förändras.

Haftegi: I de inledande reaktionerna på denna händelse har det i USA blivit tal om underrättelse- och säkerhetsmässiga svagheter. I själva verket har Pentagon, försvarsorganisationens centrum, och det viktigaste finanscentrat, attackerats och många människor har omkommit. Vad är återverkningen av denna händelse med avseende på USA:s status som supermakt i världen; vilka åtgärder kan USA tänkas vidta för att förebygga en förminskad ställning?

Mansoor Hekmat: Enligt min mening hjälper i själva verket denna terrorism till att säkra USA:s profil som supermakt. Den amerikanska supermakten definieras i förhållande till andra ekonomiska, politiska och militära makter i den kapitalistiska världen och inte i förhållande till Afghanistan, Irak eller islamiska Jihad och Hamas. USA:s status som supermakt består i att dominera världen, inte i sina säkra flygplatser och brandsäkra byggnader. Och dagens världsklimat efter denna händelse är exakt lik perioden efter Iraks ockupation av Kuwait – ett klimat med förnyade deklarationer om lojalitet med USA från andra västmakter och deras foglighet till den amerikanska administrationens politiska och militära tendenser. Detta terroristbrott ger USA en check in blanco för militärt ingripande i varje del av världen och för att åter hävda sin världsdominans; medan den amerikanska regeringen en dag innan pressades av makthavare och medier i västländerna för sitt obstinata och nitiska försvar av Israel och sin nonchalans mot Kyotoöverenskommelsen. USA kommer att utnyttja denna händelse som en språngbräda, ursäkt för och inledning till en uppvisning av militär styrka. På kort sikt kommer alla västliga regeringar falla in i ledet och stå i givakt. På medellång sikt kommer dock mer långvariga ekonomiska och politiska faktorer åter att förändra jämvikten till USA:s nackdel.

Haftegi: Kommer denna händelse att politiskt påverka frågor som freden i Mellanöstern och Palestinafrågan? Hur?

Mansoor Hekmat: På kort sikt kommer allting påverkas av denna händelse. Båda sidor i konflikten i Palestina och Israel är chockade, orörliga och oroliga. Arafat kommer snabbt åt en mikrofon och fördömer attacken i den händelse han måtte hållas för delvis ansvarig. Israeliska ledare är extremt rasande över argumentet att denna händelse är en fortsättning på Palestinafrågan och en reaktion mot israeliskt våld; de förnekar varje ansvarighet. Men effekterna på medellång sikt av denna händelse kommer bero på USA:s inledande reaktion. Om det blir en blodig styrkeuppvisning mot islamiska grupper, kommer i slutet av aktionen diplomati för att åstadkomma fred mellan de båda sidorna att börja, baserad på ett nytt militärt jämviktsläge, som vi såg i slutet av attacken mot Irak. Men Palestinafrågan och den arabisk-israeliska situationen är mer djupt rotade i lokala verkligheter. Fred i Palestina är inte möjlig utan en vändning till vänster i både det israeliska och det palestinska samhället. För att uppnå fred, sekularisering och rättvisa måste båda sidor i konflikten segra över religion och etnicism. Den palestinska frågan kan inte lösas militärt. Hot är meningslöst. Följaktligen, om de båda samhällenas syn på varandra och de politiska formeringarna mellan vänster och höger i båda samhällena inte ändras, kommer frågan att finnas kvar.

Haftegi: I färsk publicitet i västliga medier har dessa terroristattacker framställts som en konfrontation mot demokratin och har på något sätt satt in vissa ”islamiska länder” i denna konfrontation. Är det möjligt att detta kan leda till ökad rasism i väst?

Mansoor Hekmat: Vi har bevittnat en begränsad hänvisning till Huntingtons teser om ”civilisationernas sammanstötning” i västliga medier; att det är en ”civilisationernas” kamp, en attack mot den västerländska ”livsstilen”, demokratin osv har hörts här och där. Men reaktionen från samhällets huvudströmning och även från talesmän för den amerikanska regeringen visar att denna syn inte håller. Jag är inte orolig för en uppgång av rasism till följd av denna händelse. Rasister kommer definitivt bli mer aktiva och aggressiva för en tid, men det västliga samhället kommer att driva tillbaka dem. Tvärtom, USA:s folk har, så långt det går att se fjärran ifrån, uppfört sig med beundransvärd värdighet och mänsklighet mot en så svår olycka. Jag tror att USA:s folk inte ens kommer att acceptera en urskillningslös militär reaktion. Denna händelse är för stor för att kunna använda typiska klichéer och propaganda. Följaktligen kommer, enligt min mening, det västliga samhället att ha en mer mogen och sofistikerad attityd i att behandla denna händelse. Dagens kommunikationsteknologi har gjort det svårare att hålla folk i ignorans och föda dem med fanatism. Samma television som visade New York-katastrofen för världen kommer också att sända ut en förstörelse av Kabul. Den människa som fällt tårar för New York-katastrofen kommer inte att med lätthet hurra för dess upprepning i Kabul.

Haftegi: IAP:s kommuniké har pekat på New York-katastrofen som ännu ett steg i upptrappningen av en terroristtävlan, en tävlan där majoriteten av världens stater på den ena sidan och reaktionära och isynnerhet islamiska rörelser på den andra deltar. Hur kan denna kapplöpning hållas tillbaka och vilken roll måste enligt din mening IAP spela i kampen mot terrorism?

Mansoor Hekmat: Att göra slut på terrorismen är vår uppgift. Det är uppgiften för dem av oss som strävar efter människors jämlikhet, rättigheter och värdighet och att upprätta dessa värden. Statsterrorism ska sluta med störtandet av terroristiska stater. Ickestatlig terrorism måste utrotas genom att göra slut på de umbäranden, diskriminering, exploatering och förtryck, som leder människor till desperation och gör dem till offer för reaktionära och omänskliga organisationer och riktningar. Den kan utrotas genom att avslöja religion, etnicism, rasism och varje reaktionär ideologi, som saknar respekt för människan. Vårt svar är att kämpa för skapandet av ett öppet, fritt och jämlikt samhälle, i vilket människor, mänskligt liv, värdighet och deras välmåga värderas. Irans arbetarkommunistiska parti och partier liknande vårt ska konfrontera båda sidor av denna terroristtävlan – såväl reaktionära stater som reaktionära rörelser och partier. Men för närvarande är det de som bestämmer hur världen ser ut. Vi och partier liknande vårt måste föra den frihetsälskande och progressiva mänskligheten i förgrunden mot denna situations helhet. Intill dess kommer detta tillstånd att fortsätta.

* Publicerades först i International Haftegi på persiska, nummer 71 den 14 september 2001